Vem är Matt Harnacke?

Matt Harnackes karriär startade på catwalken för det stora, internationella modevarumärket Emporio Armani när han var 17 år gammal. Idag är Matt, förutom en framgångsrik modell, även en av världens största ridinfluencers, en professionell ryttare. Matt har, med sina hundratals följare på sociala medier och Youtube blivit en stor förebild för hästmänniskor över hela världen. 

Men hur startade Matts modellkarriär? Varför flyttade han från Australien? Vad anser han är viktigt att tänka på som känd ridinfluencer och hur hanterar han hat och missförstånd på internet? Vi fick möjlighet till en pratstund tillsammans med Matt för att ta reda på svaren på dessa frågor, och flera andra. Fortsätt läsa för att lära känna Matt Harnacke!

Ridkarriären

Du började rida som väldigt ung, kan du berätta lite om hur du kom i kontakt med hästar för första gången?

– Jag har nog alltid har varit en person med ett stort djurintresse. Mina föräldrar hade familjevänner som ägde en hästgård, som jag och min bror ofta besökte under vår uppväxt. Det var på den gården jag också hade min allra första ridlektion. Jag var åtta år gammal och det var vid den tidpunkten jag insåg att hästar är min stora passion. Till en början var det skräckblandad förtjusning att hålla på med hästar, för jag var väldigt rädd som barn. Men intresset var större än min rädsla, så efter ett tag bad jag mina föräldrar om flera lektioner – som sedan övergick till att jag och min bror tog ridlektioner varje vecka. Under två år tog jag och min bror ridlektioner tillsammans innan han insåg att det inte var något för honom och slutade. Vi brukar säga att han växte ifrån det, medan mitt intresse bara växte sig större och större.

Idag är du dressyrryttare och har tävlat mycket i din karriär. Men varför blev det just dressyr för dig?

– Jag har faktiskt alltid tyckt om hoppning, men dom hästar jag ägt har aldrig varit särskilt bra på det. Så det var egentligen av den anledningen som jag började med dressyren. Jag gillar hoppning, men mitt hjärta slår lite mer för dressyren.

Genom dina videos ser du ut att ha en så genuin relation med dina hästar. Hur bygger du upp dessa relationer? Vad tycker du är viktigt att tänka på?

– För det första tror jag att det beror på att jag inte har så många. Det är mycket lättare att skapa nära relationer med sina hästar då, än om man äger flera. Utöver det har jag inte heller några personer “över mig” som pushar mig till att göra saker jag inte vill. Jag behöver inte prestera för någon annans skull och jag är heller inte ansvarig för någon annans resultat eller mål. Genom att ha skapat min egen struktur runt det, får jag möjligheten att rida på det sätt som jag vill. Till exempel genom att ägna mycket tid åt att göra roliga och annorlunda saker. Självklart blir det en hel del träning på ridbanan, men jag tar också med mina hästar ut i skogen på uteritter – och jag tror att det är en viktig del i att lära känna en häst. Mina hästar är en del av min familj och jag är glad att jag själv kunnat behålla kontrollen över min ridning, trots flytt och karriär.

Hur många hästar äger du idag?

– Jag har fyra egna just nu:

• Sureno: PRE hingst

• Chase: Varmblodsvalack 

• Emporio: PRE hingst 

• Bear: Amerikansk miniatyrhäst 

– Jag kanske inte borde berätta det här, men jag funderar faktiskt på att skaffa en till. Jag har sett så många fina frieserhästar den senaste och det vore underbart att få ha min alldeles egna! Eftersom det inte finns så många frieserhästar i Australien har jag alltid varit nyfiken på att föda upp dom. Det är en hästras som verkligen fångat mitt intresse sedan flytten till Nederländerna. Jag såg också en helt otrolig KWPN för någon vecka sedan som jag fastnade för... och sedan älskar jag ju såklart PREs haha – så jag vet inte riktigt än. Jag vill inte tvinga fram någonting, men om en riktigt fin häst skulle dyka upp kommer jag absolut överväga det.

Modellkarriären

Förutom ridning arbetar du också som modell. Är det sant att du blev upptäckt av scouter under en hästshow? Kan du berätta lite mer om den dagen?

– Ja, det stämmer! Vilket är ett så märkligt ställe att bli scoutad på haha. Men när jag var sjutton år arbetade jag som ridlärare på en ridskola och en ledig dag åkte jag på en hopptävling för att se några av mina vänner tävla. Efter deras ritter gick vi tillsammans till en liten pop-up restaurang för att äta och helt plötsligt dök en kvinna upp. Först trodde jag att hon skulle prata med någon av mina vänner, så jag blev väldigt förvånad när hon kollade på mig och sa “jag kom faktiskt hit för att prata med dig”. Efter det presenterade hon sig, den modellagentur hon jobbade för och frågade mig om ett möte för att signa mig som en av deras modeller. Det var så allt startade.

Hur kändes det för dig att få den frågan? Var det självklart att du skulle tacka ja? 

– Jag hade faktiskt blivit tillfrågad av en annan agentur när jag var sexton år och då tackade jag nej. Under hela min uppväxt har jag ogillat mitt utseende och jag har alltid föredragit att hålla mig i bakgrunden. Jag växte upp som en väldigt tanig kille och jag antar att det jobbiga för mig var att inte ha den typiska konventionella kroppsformen. Beslutet var inte helt självklart, men efter att ha pratat med mina föräldrar bestämde jag mig för att ge modellandet en chans.

“Jag var den personen som gick undan när det skulle tas gruppfoton. Det var bokstavligt talat det värsta jag visste.”

– Matt Harnacke 

Vad hände efter det? Hur lång tid tog det från att du signade pappren tills att du började göra dessa otroliga modevisnignar och fotograferingar?

– Jag gjorde mitt första jobb en redan vecka senare. Det var för en tidning som heter Dolly, vilket är lite som “Teen Vogue” i Australien. Jag var livrädd, men jag klarade det. Trots att det var läskigt till en början, insåg jag att det bara gick lättare och lättare efter det.  Det finns ingen som kan lära dig att känna dig bekväm framför kameran. Det tar tid. Du behöver ett visst antal timmar framför kameran innan det börjar kännas bättre. Till en början var det mycket jobb i Australien och efter sex månader åkte jag på min första modellresa till Europa. När jag kom tillbaka hade jag gjort några riktigt stora modevisningar i London, Paris och Milano med märken som Dolce Gabbana, Emporio Armani och Giorgio Armani. Sedan när jag väl hade det på mitt CV gick det väldigt fort! Jag fick möjligheten att boka stora kampanjer, göra flera “show circles” och arbeta internationellt. USA, England, Asien... Jag jobbade över hela världen och levde i princip i min resväska.

Vad har du lärt dig från modellandet? 

– Jag har lärt mig att det finns en plats för allt. Många ser nog på modellandet som något negativt för självförtroendet och något som trycker ner en. För mig har det däremot varit helt tvärtom. Jag byggde upp en helt ny självacceptans för mitt utseende. Inom modevärlden tenderar fotografer att alltid välja de bilder som du tycker är fulast. För dem fokuserar på så mycket annat än bara hur modellen ser ut. Till exempel hur ljuset faller, känslan som förmedlas, hur kläderna ser ut och så vidare. När jag insåg det slutade jag bry mig så mycket. Jag accepterade det faktum att jag kommer att göra mängder av plåtningar i alla tänkbara kostymer och vinklar, fotografen kommer att välja de bilder som hen gillar bäst och sedan kommer de synas på billboards, bussar, TV – och det får vara okej med mig. Det är bara ett arbete, och hur jag ser ut är väldigt subjektivt och inte så viktigt. 

Att vara en profil på sociala medier

Idag har du runt 700 000 följare på Instagram och nästan 400 000 prenumeranter på Youtube. Varför tror du att dina sociala medier har blivit så stora?

– Jag tror att min bakgrund och historia skiljer sig lite från andras och att jag har lyckats förmedla den på ett intressant sätt. Jag är lyckligt lottad som har haft möjligheten att kunna dela med mig av min ridkarriär, modellvärlden och allt sådant. Att se mitt innehåll som underhållning är också något som jag tror är väldigt viktigt. Innan jag postar en video kollar jag alltid igenom den och om den inte är tillräckligt underhållande publicerar jag den inte.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Jag är så tacksam över det liv jag har. För det första så är jag min egen chef, vilket jag älskar! Förutom det så är det alla erfarenheter och möjligheter som jag har fått, människorna jag får chansen att möta, nätverkande jag får göra och att jag får besöka de mest galna platserna. Ingen dag är den andra lik, vilket jag verkligen tycker om.

Att vara en förebild på sociala medier kan vara svårt och jobbigt. Känner du dig någonsin missförstådd? Har du märkt att människor har förutfattade meningar om dig?

– Jag tror att många människor tenderar att tro att jag är en arrogant person innan de träffat mig. Men jag tror att det är en ganska vanlig fördom när det kommer till mitt yrke. Själv skulle jag inte alls säga att det stämmer! Jag kollar knappt på mig själv i spegeln. Oftast tar jag bara på mig en mössa eller keps och går ut. Och jag tror att det beror på modellandet också, för efter tio timmars fotografering är den sista personen man vill se sig själv.  

– Jag har väldigt mycket respekt för människor och det är något som mina föräldrar lärde mig att ha redan i ung ålder. Jag tror det är en av anledningarna till att jag inte får så mycket hat på internet. Jag försöker också jobba proaktivt och skapa utbildande innehåll. Ett exempel är en av mina senaste Youtube-filmer där jag skulle i väg på uteritt och min häst hade på sig ett kandarbett. Jag visste redan innan att jag skulle få kommentarer om det och att det skulle ifrågasättas för det kan vara ganska känsligt. Så det jag gjorde var att börja videon med att förklara varför jag hade valt att använda kandar och då blev det helt plötsligt lugnt i kommentarsfältet.

Utöver din Instagram och Youtube har du ju också skapat ett nätverk för ryttare online som heter “Horseworld TV” med Jesse Drent. Vill du berätta mer om plattformen?

– Absolut! Jag har alltid upplevt ett glapp mellan ryttarvärlden och media. Förr, när du kollade på ridsport på TV var allt väldigt gammalt och föråldrat. Inte alls intressant eller underhållande. Jag och Jesse kände också att det var ett enormt glapp mellan hobbyryttare och toppryttare. Så tanken bakom HorseworldTV var att koppla samman vardagsryttare med elitryttare på ett underhållande sätt och genom olika typer av medier. Det är egentligen det som vi hållit på med sen förra november.

Du och Jesse ser ut att ha en otrolig kemi tillsammans. Nu när ni bor ihop, jobbar ihop och reser tillsammans, hur skulle du säga att ni kompletterar varandra?

– Jag och Jesse balanserar varandra väldigt bra. För det första har vi väldigt olika syn på världen, vilket är bra. Om vi hade varit för lika varandra skulle det nog inte fungera. Vi båda gillar att skratta mycket och vi tar ganska lätt på livet. Vi gör vår grej och bryr oss inte om vad andra tycker eller tänker. Vi känner oss alltid otroligt tacksamma över att vi fått den här möjligheten, så vi lever ut den till fullo.

Den stora flytten från Australien

Du har bott i Nederländerna ett par år nu. Vad var det som fick dig att flytta till just Nederländerna?

– Det är en bra fråga. Jag visste inte riktigt vart jag ville flytta först, men jag visste att jag ville bo i en framstående hästnation och det fick inte vara på någon ö. Jag ville känna att jag kan sätta mig i min hästlastbil och köra till andra länder utan begränsningar, så det lämnade mig inte med så många alternativ. Jag kände några här i Nederländerna sedan tidigare, det är ett stort hästland, alla pratar engelska och det ligger centralt i Europa med bara en 45 minuters flygresa till England. Sedan är det också ett väldigt vackert land, så anledningarna att välja just Nederländerna var till slut många.

Att flytta till ett helt nytt land är väldigt modigt! Precis som att det är väldigt modigt att börja modella trots att man avskyr att bli fotograferad. Har du alltid varit en så modig person som tackar ja till möjligheter och äventyr?

– Jag tror att mycket handlar om att jag är naiv och ibland är det tacksamt eftersom jag inte alltid förstår vad jag tar mig an – på gott och ont. Jag tänker inte på det värsta som kan hända, utan snarare “Det låter kul! Vi kör”. Lite samma mentalitet som en fyraåring, eller hur?

"Jag har insett att i de flesta fall som jag tackat ja till nya möjligheter har det alltid lönat sig i slutändan. Hade jag tänkt för mycket på vad som kan gå fel hade det hindrat mig från att göra saker."

– Matt Harnacke

Maya Delorez x Matt Harnacke 

Vad var det med Maya Delorez som fångade ditt intresse? 

– Till att börja med så har jag känt er Brand Ambassador Carl Hedin ett tag och när han lanserade sin kollektion tillsammans med er ville jag supporta honom. Så när jag fick hem produkterna testade jag dem och kände “Wow, det här gillar jag verkligen!”. Jag har en regel för mig själv att alltid testa produkter i två veckor innan jag uttalar mig eller rekommenderar något, och under den perioden kom jag på mig själv med att alltid välja era kläder. Det var ridkläder som jag verkligen ville bära och en kollektion jag genuint kände att jag ville dela – och när jag sedan gjorde det fick jag väldigt bra respons från mina följare.

Har du några favoritprodukter? 

– Den produkt som jag märker att jag oftast sträcker mig efter i garderoben är Felix Sport Breeches. Jag har på mig dom hela tiden och älskar dem verkligen. Sen är jag besatt av era Tech Polos! Jag har alla tre; Ville, Freddie och Rodger. Passformen, materialet och kvalitéen är otroligt! De är helt klart mina toppval just nu. Strumporna också såklart! Haha, de är också väldigt bra!

Du har på bara några år byggt upp så mycket runt dig med dina företag, hästar, sociala medier och allt annat. Om du blickar framåt, vad föreställer du dig att allt kommer leda till?

– Det är en bra fråga, och jag är faktiskt väldigt glad att jag inte har svaret på den. För om jag hade vetat vart jag ville när jag växte upp, skulle jag inte vara där jag är idag. Jag har aldrig haft några förutbestämda planer eller strategier, och jag hoppas att jag kommer kunna fortsätta ha det så. Jag är spänd på att se vad framtiden har att erbjuda!

Fem snabba med Matt

Catwalk eller dressyrtävling?  
– Den är svår… Ingenting går att jämföra med känslan att gå längs catwalken, men sen är ju hästar min passion! Om jag hade behövt välja ett ögonblick, så är det catwalk faktiskt. Trots att det bara pågår i ungefär 45 sekunders, är det så mycket energi! Känslan när man går där är helt otrolig. Så baserat på känslan jag får när jag gör det, blir mitt svar catwalk.

Favoritplattform?  
– Instagram.

Valack, hingst eller sto?
– Hingst – helt klart!

Favoritemoji?
– Oj, jag har några olika... Jag gillar den starka armen (💪) och ansiktet som ler med en tår (🥲).

Australien eller Europa?
– Europa.

Vilken är din paradrätt?
– Som jag lagar?! Då är det inget... Jag HATAR matlagning! Varje morgon gör jag däremot stekta ägg på toast med ett lager av tryffelmajonäs under. Det låter lite konstigt, men jag lovar att det är väldigt gott!